Jag är min mormors soffa.

Min mormors gamla soffa bär på en massa känslor och hemligheter, hur många gånger har inte någon av mina kusiner sovit där? Jag brukar tänka att den suger åt sig drömmar från den som någon gång har legat där.

Får jag erkänna något för er? Jag känner mig precis som den där soffan. Folk sätter sig på mig och flera gånger har jag fått ge upp mina drömmar.

Samma soffa står i mitt rum nu, jag ärvde den efter mormor när hon dog och trots att den bytte ägare så har den faktiskt inte förlorat sin magi om man nu kan kalla den det.