Om bara mina tankar kunde behålla ett visst mönster och sluta vandra iväg, men försök själv att behålla kontrollen när dina tankar inte längre är dina egna. Sedan kan du se om det fortfarande är lika roligt att se mig kämpa för att behålla orden. Nej, jag är ingen Oscar Wilde eller någon annan klassisk författare. Bara en tjej som har råkat hamna i fel livsmönster och nu kan hon inte längre ta sig därifrån. Kroppen har låst sig.
Säg att jag faktiskt vill ha just det här livsmönstret men inte just det här livet? Hur gör man då, går det att säga till sig själv att nu ska jag inte längre hålla på och gnälla utan istället ta emot det jag får? Blir man vuxen på allvar om man slutar upp att bli fixerad vid känslor eller småsaker och istället går framåt som om de senaste tio åren aldrig har inträffat? Tänk om någon kunde förklara det här för mig!
Oj, det var precis så här jag inte ville att det skulle bli. Nu sitter jag här och beklagar mig igen när det är en bra dag och jag är glad. Så typiskt att det alltid ska komma någonting att gnälla på när man minst av allt behöver gnälla. Tänk, jag har egentligen inte någonting att gnälla över, för jag är frisk och lever som jag vill. Jag upplever inget förtryck för att jag är kvinna och har rätt till att vara som jag är. Så sluta gnäll nu, Anna. Det blir inte bättre om man gnäller! Hur var mina nyårslöften igen? Jo, just det:
- Sluta irritera mig på småsaker
- Börja träna och röra på mig oftare
- Äta mindre godis och mer frukt
- Våga ta mera plats
- Satsa på jobbet och studierna till 100%
Dags att sätta igång och faktiskt göra det här nu. Livet går inte i repris och det är bäst att göra något medan man fortfarande kan. Eller vad säger ni?
—————-
Now playing: Gwen Stefani – Wind It Up
via FoxyTunes
Inga kommentarer än
Inga kommentarer ännu.
Kommentarer RSS TrackBack Identifier URI
Kommentera
