Yoshiki.

Han spelar piano för mig i mina drömmar ibland. Då känner jag mig mer levande än någonsin.
(Det händer att jag inte ens låter mig själv bli berörd av gatorna i Södertälje, jag har följt dem förut och de är inte ens en pyttleliten bit spännande när man faktiskt har tröttnat på dem och på Sverige. [...]

Bra karma

Det kommer bara glädjebesked verkar det som. Mitt nya jobb är i alla fall spikat, jag ska upp och göra ett besök på onsdag och det ser jag fram emot. Tänk vad fort det har gått att göra det här bytet. I början trodde jag nästan att det skulle dröja minst en månad.
My Gazeboys släpper [...]